Rapporteringsinstruktioner

För beviljade anslag gäller följande krav på rapportering till Ekhagastiftelsen.

OBS! Projektet måste skicka in redovisningar separat från förnyade ansökningar! Dvs. om projektet ansöker om fortsättningsanslag och bifogar redovisning för ett pågående projekt måste även denna redovisning skickas in separat.

1. Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet

Beviljade projekt ska skicka in en populärvetenskaplig sammanfattning av projektet inom 2 månader från det att meddelande om beviljat anslag har skickats ut. Sammanfattningen ska skickas per e-post till info@ekhagastiftelsen.se.

Sammanfattningen ska vara högst 150 ord lång och ska fyllas i stiftelsens mall som kan laddas ner från denna sida. Exempeltexter för hur en populärvetenskaplig sammanfattning kan utformas finns längst ner på denna webbsida.

2. Årsrapportering för fleråriga projektet

För projekt som har beviljats medel för mer än 18 månader ska en årsrapport lämnas in. Innan årsrapport är inlämnad och godkänd kan inga vidare medel utbetalas till projektet.

Årsrapporten ska skickas per e-post till info@ekhagastiftelsen.se senast 2 månader efter utgången av respektive 12-månadersperiod räknat från projektstart. Har till exempel projektet startat den 1 februari 2021 skall årsrapport senast lämnas in den 1 april 2022.

Det finns ingen dokumentmall för årsredovisningen, men förutom diarienummer, projekttitel och kontaktperson bör rapporten exempelvis innehålla följande:
» Bakgrund, syfte, teori och metod
» Information om vad som har genomförts under året
» Delresultat (sammanfattning, ej detaljerat)
» Inriktning och plan för kommande år

Årsrapporten bör i normalfallet vara maximalt 10 sidor lång och skickas som ett bifogat dokument (Acrobat PDF eller ordbehandlingsfil) till epostmeddelandet. Årsredovisningen måste inte innehålla någon ekonomisk redovisning.

3. Slutrapportering

När projektet är slutfört ska följande rapporter ingå i slutrapporten.

A. Populärvetenskaplig resultatsammanfattning

En populärvetenskaplig resultatsammanfattning ska skickas per e-post till info@ekhagastiftelsen.se inom 3 månader från projektslut. Sammanfattningen ska fyllas i stiftelsens mall som kan laddas ner från denna sida.

Resultatsammanfattningen ska vara högst 900 ord lång och ska innehålla:
» Bakgrund och syfte
» Teori och metod
» Huvudresultat
» Konklusion
» Lista med eventuella publikationer från projektet

B. Vetenskaplig rapport

En vetenskaplig rapport ska skickas per e-post till info@ekhagastiftelsen.se inom 3 månader från projektslut.

Det finns ingen dokumentmall för den vetenskapliga rapporten, men förutom diarienummer, projekttitel och kontaktperson ska rapporten innehålla följande:
» Introduktion med syfte och hypotes
» Material och metoder
» Resultat
» Diskussion med slutsats
» Vetenskapliga publikationer som framkommit under projekttiden

C. Ekonomisk slutredovisning

En ekonomisk slutredovisning ska skickas per e-post till info@ekhagastiftelsen.se inom 3 månader från projektslut. Den ekonomiska redovisningen ska fyllas i stiftelsens mall som kan laddas ner från denna sida. Mallen kan kompletteras med bilagor ifall den inte räcker till för redovisningen.

Anslagstagaren ska redovisa totala utgiftsposter för projektet. Ifall stiftelsen är delfinansiär av projektet ska endast den del som stiftelsen finansierar redovisas.

Ifall totala utgifter understiger utbetalade medel ska mellanskillnaden återbetalas till stiftelsen.

Ej tillfredställande rapportering

Om rapportering sker otillfredsställande eller för sent kan stiftelsen frysa/återta resterande medel eller göra anslagstagaren återbetalningsskyldig för utbetalda belopp.

Nerladdningsbara filer

Syftet med projektet är att studera vilken inverkan förhöjda koldioxidhalter har på relationen mellan växter och växtätare. Utgångspunkten är de globalt ökande halterna av koldioxid i atmosfären, vilka har en direkt inverkan på växternas kemiska sammansättning (näringsämnen och försvarssubstanser). Detta påverkar i sin tur bl.a. växtätande djurs överlevnad, reproduktion och födoval. Dessutom skall undersökas vilken potentiell inverkan växthuseffekten (dvs. den temperaturhöjning som orsakas av förhöjda koldioxidhalter) har på dessa växt-växtätar interaktioner. Forskaren ska i kontrollerade modellsystem studera växter och skadedjur vid olika koldioxid- och temperaturnivåer. Studierna förväntas ge kunskap för att kunna förutsäga framtida skadeangrepp på viktiga grödor och effekter på ekonomiskt viktiga djur.
----------
Ekologisk djurhållning vilar på grundläggande övertygelser om människan, naturen och vilka värden som är viktiga i livet. Dessa etiska antaganden har dock inte angivits utifrån ett definierat värdegrundlag. Det finns också behov att registrera produkternas "etiska kvalitet". Projektet syftar till att från ett helhetsperspektiv beskriva och definiera ekologisk djurhållning från ett värdeperspektiv:
» analysera etiska konfliktområden
» försöka formulera en "ekologisk husdjursetik" och studera dess konsekvenser för utformningen av djurhållningen
» definiera begreppet "etisk kvalitet"
» föreslå analysinstrument för mätning av etisk kvalitet (ansats).
Använda arbetsmetoder är främst litteraturstudier, en intervjustudie samt etisk analys och konstruktion.
---------
Ett av de största miljöproblemen i det industrialiserade samhället är oönskat ljud, dvs buller. Buller är ständigt närvarande, på arbetsplatsen, i hemmet och på fritiden. I många länder upplevs buller vara den överlägset mest störande miljöföroreningen i jämförelse med luft- och vattenföroreningar.Projektet syftar till att utforma ett forskningsprogram om ljudmiljöns såväl negativa som positiva effekter på människan. Programmet kommer att behandla människors hälsa och komfort i förhållande till ljudexposition inom byggnader såväl som i byggnaders närmiljö (begränsat till icke-industriella verksamheter). Programmet kommer särskilt att beakta interaktionseffekter avseende olika ljudkällor, ljud och andra fysikalisk-kemiska miljöfaktorer. WHOs kriteriadokument om samhällsbuller kompletteras med resultat avseende positiva aspekter på människan av ljud och ljudmiljöer. Ett vetenskapligt seminarium med kvalificerade deltagare från de Nordiska länder kommer också att anordnas. Material från seminariet beräknas kunna utgöra underlag för vetenskaplig publicering.
---------
Allergi och överkänslighet är störst bland barn, varför deras inomhusmiljö är speciellt viktig att studera. Projektet inriktar sig på studera hur ventilation och vädring kan ske på ett optimalt sätt i skolsalar. Studien sker genom CFD-simuleringar av luftrörelser i skolsalar och fullskaleförsök i befintliga skolbyggnader. Mätningar av inneklimatparametrar sker kontinuerligt under ett flertal mätomgångar. Resultatet förväntas kunna ge riktlinjer och rekommendationer för lämplig utformning av ventilationssystem, vädringsanordningar och vädringsstrategi, med hänsyn tagen till komfort och livscykelkostnad.